Jordebok
Jordebok är en liggare över jordegendomar. Under medeltiden fanns två huvudtyper, kyrkliga och privata. Den äldsta kända svenska jordeboken är Vårfruberga klosters jordebok vars äldsta avsnitt är från 1100-talets slut. Senare, under Gustav Vasas regeringstid, tillkom de första statliga jordeböckerna.
Statliga jordeböcker
Ordinarie jordeböcker
De så kallade ordinarie jordeböckerna upprättades av Kronan och var liggare över jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal, grundskatt, rotering mm. De användes för att driva in rätt skatt från varje hemman. Ibland finns också uppgift om brukarens namn. Jordeboken upprättades av häradsskrivaren i tre exemplar. Dessa kan sägas vara våra äldsta fastighetsregister.
Geometriska jordeböcker
De så kallade geometriska jordeböckerna upprättades av Lantmäteriet från år 1630 med syfte att ge en kartläggning av byar och hemman och deras ägor. Man upprättade kartor över åker och äng och redogjorde för avkastning och andra förhållanden av ekonomisk natur. Huruvida den ursprungliga avsikten var att dessa kartor skulle ligga till grund för beskattning är oklar, men kartorna kan hur som helst betraktas som föregångare till dagens ekonomiska kartor.
Klicka på nästa rad så kommer Jordeboken:
